En dålig dag på jobbet...
Lördagen gick inte alls så bra som jag hoppats, inte det minsta. Först och främst så ställdes monteloppet in på grund av för få anmälda, så det var ju lite tråkigt, sånt händer ju.
Sen kvalet... De hade sagt innan, att vad jag än gjorde, rid inte för fort! Då det nu blev ganska tight mellan tuffa starter och kvalet. Så jag tänkte nog lite för mycket på att inte rida för fort...
Efter första 500m så kände jag att det här gick alldeles för långsamt, hur mycket för långsamt fick jag dock inte veta först än efter 1000m, och då var det lite försent. Kvalade in på 25,9, och usch så arg jag var på mig själv!!
Tydligen hade de ropat ut min första tid just då jag ridit in i kurvan och där är högtalarna så dåliga att jag inte ens hörde att de sa någonting.
...och klocka hade jag inte heller då min armbandsklocka hade gått sönder.
Det första jag ska köpa innan jag sätter mig upp i ett kval eller lopp igen är en klocka, det tänker jag minsann aldrig rida utan igen.
Min bästa tävlingsbild
Monté för hela slanten
Kom hem igen vid lunch i måndags, och sen har jag jobbat hos Skelleftetravets Leif Eriksson nu i veckan då han varit på semester i Barcelona. Så det har blivit en hel del ridning, kul! Har bland annat provat Zummer Nice under sadel, och jag kan inte säga annat än att han känns fin. Jag tror seriöst att han inte ens är medveten om att jag sitter på honom!
Sen red jag återigen provlopp med Prinse Bause igår, denna gång med autostart. Enda ordern var att få honom att gå ända in i mål, då han senaste starten stannade sista biten... Då de helst inte vill ha montéhästar i sulky-provloppen så satte de mig längst ut på vingen (är alldeles för få montéhästar i skellefteå för att köra ett eget provlopp). Tanken var alltså att jag skulle backa och lägga mig längst bak, men när bilen släppte bilen hade vi redan lämnat de andra med 40m! Han var så sjukt snabb i starten!! Så vi höll avståndet genom hela provloppet istället, och det var inga som helst problem med att få honom att gå hela vägen, jag satt bara och höll. Riktig kul, då det betyder att han börjar vara i form. Hoppas bara att det dyker upp några montélopp för kallblod här i norrland snart, då ägarna börjar vara riktigt sugna på att låta honom gå ut i monté :)
Sen sitter jag återigen upp på Bearhunt på lördag. Hoppas på bättre lycka denna gång, då jag fick höra att hon hade varit blockhalt dagen efter senaste starten på grund av en hovböld... Så förhoppningsvis så ska hon ju vara bättre den här gången om hon är fräsch. Passar även på att rida montékval med Zandra C., sen blir det förhoppningsvis start med henne den 3juni på hemmabanan. Taggad till tusen!
Någon jag ser upp till...
En person som jag verkligen ser upp till är Philippe Masschaele. Trots att han flera år i rad vann utmärkelsen "Årets montéryttare" i Frankrike, två av åren hade han dessutom så många som 118st(!) montésegrar, så många segrar har ingen annan ens varit i närheten av att ta under ett år, så ser han fortfarande inte sig själv som perfekt, utan strävar hela tiden efter att bli bättre. Han tycker att det finns många andra sjukt duktiga ryttare och att han själv bara hade "tur" som blev en av de bästa. Han var även den första inom montén som började med den numera välkända "franska stilen" dvs korta läder och att stå upp när man rider. När han började med den nya stilen var det många experter och tränare som hånade honom för hans konstiga stil, men han gav inte upp utan fortsatte att köra sig eget race. 
Philippe och Hot Tub
Att vara och jobba hos honom har verkligen varit oerhört lärorikt på alla sätt och vis. Förutom att han lärt mig att rida franskt, så har han även lärt mig att tänka själv. Under min tid hos honom har jag fått rida alla möjliga sorters hästar, allt ifrån "montéstjärnor" som Organdi d'or och Pacific North, till... tja... Rena katastrof-monté hästarna! Jag har med andra ord lärt mig känna skillnaden mellan en riktigt bra häst, och en... Inte så bra häst!
Han är en sån person som verkligen vill se en lyckas, när man rider med honom så puschar han en till att göra sitt yttersta
-hela tiden. Att jag sedan har fått rida så fruktansvärt många hästar, har gjort att jag lärt mig att hantera olika sorters "problem", att helt enkelt känna vad hästen behöver för att kunna prestera max. Medan jag ridit har han sedan kört vid sidan om och skrikit ut order, eller tips på hur jag ska göra.
De fyra saker man oftast får höra honom skrika är;
- Straight in the back! (Man ska alltid vara rak i ryggen då man rider)
- Good with the knees! (KLÄM med knäna! Knäna får absolut inte "glappa".)
- Down with the ass! (Ner med rumpan! Man ska komma så pass lågt att man "gömmer" sig bakom hästen)
-Down with the hands! (Ner med händerna! Har man en häst som pullar eller galopperar ska man absolut inte börja dra uppåt)
Något annat som får mig att se upp till honom, bortsett från att han är en bra lärare (som inte räds att testa ens gränser), är hans sätt att vara. Jag tror aldrig jag har träffat en lugnare person! Man ska jobba snabbt och effektivt, men man ska absolut inte stressa, vet inte hur många gånger jag hört det "Don't stress!", haha!
Ett av mina roligaste minnen var min andra dag i Frankrike, jag hade följt med honom till Vincennes då Rosario skulle ut och tävla monté. Enda problemet var bara att han värmde i sulky, och Philippe hade glömt bort att säga att själva loppet var monté, så jag tog naturligtvis för givet att han också skulle tävla i sulky! Så när Philippe kommer springandes med sadeln i högsta hugg några minuter innan de ska in på banan, så står jag där redo med hästen, inklusive sele och sulky!!
Men, som sagt, han är inte den personen som stressar upp sig i onödan, det var bara att slita av allt, och på med sadel istället. Han blev inte det minsta arg, utan ursäktade sig bara för att han glömt nämna denna ganska viktiga detalj... hahaha!
Och vem kom på den idén?
Nu börjar det äntligen kännas att våren är påväg, häääärligt!
Så idag har jag målat färdigt ena gaveln på stallet, och även plockat ut typ 2ton trä och metall-grejs från typ "vinden" till spånhuset. Funderar uppriktig sagt på vem som för x antal år sedan bar upp allt grejs dit!? Jag menar, har man en massa metall och trä som ska slängas, VEM orkar då ägna en massa tid till att släpa upp allt på vinden??
Vissa människor kommer jag aldrig att förstå mig på...
Vi hann även med att köra en tur med Super ek och Lillen. Lillen fick som vanligt gå i rygg så att han inte ska stressa upp sig så mycket. Men man tycker ju nästan synd om honom då Super ek innehar världsrekordet i att skritta lååångsamt... Men idag skötte sig faktiskt bägge exemplariskt. Trots att Super ek under vissa sträckor var skrämmande nära att dra på sig parkeringsböter så höll sig Lillen ovanligt lugn, i alla fall nästan, hela tiden. :)
En kort intervju
Har ingen aning när de tog bilden, men den är ny iaf... Tur att man ser lagom exalterad ut...
Provlopp och Problemknän
I alla fall så red jag ju provlopp med Zandra i onsdags, och det gick super! Hon kändes jättefin och går utan problem kvaltiden, så nu är tanken att nästa gång hon ska gå snabbjobb, så ska vi försöka passa in det med ett kval. Men nu ska hon ju först ut på v86 nästa onsdag, så jag håller tummarna tills de blir blå att det ska gå bra där!
Hann även med att prata med Peter Wikström under onsdagen, han visste en som ville prova sitt kallblod i monté, så efter lite prat med dem så blev det bestämt att jag ska rida honom i provlopp nästa vecka. Kul, särskilt då han gått monté tidigare med goda resultat ( i Norge) så det är bara att hoppas att takterna sitter i.
Något som däremot inte alls är lika kul är mitt knä... Pratade med en expert igår och han tycker att jag ska låta bli att rida helt tills mitt knä är bra igen... Lätt för han att säga, svårt för mig att låta bli!
Vet fortfarande inte exakt vad som är fel, men varje varje gång jag rider (monté) så svullnar min knäskål upp och blir alldeles varm, så någon slags inflammation till följd av den belastning som jag utsätter knät för. Känns så himla tråkigt då jag tycker att jag rider som en kratta då knät svullnar upp... Får ju inte det "stöd" jag behöver och kan inte hålla positionen som jag vill utan börjar nästan "svaja".... Men, hoppas att det blir bättre nu! Jag blev tillsagd att köra 1v Iprenkur, sen packade han på mig 3 olika sorters gummiband för att träna upp stabiliteten i knän åt andra hållet + att jag fick 1v gratis gym. Så det är bara att bita ihop och kämpa på, samt hoppas att det blir bättre!
Min favorithäst
När jag var 3år gammal så köpte mamma en shettis till mig och mina syskon. Det var en svart, liten envis sak vid namn Smacke. Det var med honom som jag som 5åring gjorde debut på hoppbanan, det gick sådär... Min svarta lilla shettis stannade nämligen vid första hindret, och tänkte inte röra sig en meter till! Så det slutade med att mamma fick kliva in på banan och leda oss runt alla hinder... Efter det så dök planerna upp på att köpa en ny häst, lite större och fartigare. Både mina syskon och jag växte ju som ogräs, och jag ville tävla!
Piretta kom till oss 1998, då jag var 6år gammal, och hon 5. Vi köpte henne osedd ifrån södra Sverige, och skickade sedan henne med transport hem till oss, eller ja, rättare sagt till Konsumparkeringen i Kåge. Min mammas första kommentar då det 120cm gulbrun tigrerade russtoet klev ut ur transporten var "Hon ser ju ut som en Rysk tapir!"
Under -99, -00 tävlade jag LD hoppning med Piretta, som nu gick under smeknamnet Pirran. Då jag inte var så gammal försökte vi oss aldrig på några högre höjder. Hon var verkligen världens snällaste, och en riktig läromästare! Hoppade allt jag styrde mot och var snabbast av alla på omhoppningen. Snäll som en filbunke om hon hade någon orutinerad på ryggen, och full av energi då det var någon mer rutinerad som red. Kommer fortfarande ihåg en av våra tävlingar tillsammans, jag var yngsta ekipaget (jag var sju, näst yngsta sexton) i startfältet och vi slutade som 3a. Mamma satt på läktaren då en kvinna kom fram till henne och sa "Att det är ju så bra att köpa en gammal och snäll läromästare till barnen", det var lite kul då Pirran bara var 6år!
Så dök tanken att ta föl på henne upp i våra huvuden. Det började kollas hingstar, vem skulle passa bäst till våran lilla ögonsten? Det slutgiltiga valet föll på Edgar, en duktig ponnytravare som höll till uppe i Kalix. Allt gick enligt planerna, och Pirran blev dräktig. Under dräktigheten började ideérna så smått ta form i våra huvuden. Vad kul det skulle vara om fölet skulle ärva sin fars talang! Då skulle vi ju kunna börja tävla honom i ponnytrav!
Trots att det låg långt bort i tiden, fölet var ju inte ens fött än, så gick vi igång på den idén. Mina föräldrar började därför köra mig till Umeå en gång i veckan så att jag kunde ta ponnytravlicensen.
Nästa problem var att jag fortfarande var för ung för tävla B-ponny, det löste vi genom att leasa en shettis som jag kunde tävla med mitt första år. Det ena ledde till det andra, och sen hade vi helt plötsligt 5st russ och en shettis (leasad).
Vi provade även att starta Pirran i ponnytrav, men det var inte riktigt hennes grej. Hon ville gärna springa liiiiiite fortare än vad hon kunde. Istället fick hon pensioneras ifrån tävlandet, och gick istället till att bli avelssto och familjens maskot, och det är hon än idag!
Det är inte så konstigt att Pirran är speciell, det var ju med henne allt började! Det var så jag halkade in på travet, och det var hon som grundade stuteriet. Sen alla roliga minnen och stunder, då vi sprängde fram genom skogen i full galopp, hoppade över nedfallna träd och stubbar, eller bara tog en mysig tur ut över åkrarna. Nu är ju jag för stor för att rida henne, så nu är det mest mina småsyskon som pysslar på med henne. Sen börjar hon dessutom bli gammal, fyller 19 iår. Men hos oss kommer hon att få stanna till det sista andetaget, vår lilla Ryska tapir!
Salut la Suède
Mina planer med att komma hem i sommar är först och främst att tävla monté (då jag inte har licens till att göra det i Frankrike), så nu håller jag tummarna att hästarna ska trilla in, haha! Däremot är det ju inte så många montélopp här i norra Sverige under vinter/våren, så det har stått ganska stilla nu ett tag.
Jag har i alla fall hunnit med att rida ett lopp sedan jag kom hem, det var med Bodentränaren Jakko Alamäkis Bearhunt. Man kan inte säga att det gick dåligt, men inte direkt att det gick bra heller. Hon togs ut för att prova monté eftersom att hon inte ville springa för sulky längre, hon håller sitt tempo, utan att varken öka eller stanna, och tyvärr så gjorde hon likadant i montén. Fick en jättefin resa, landade andra utvändigt från spår 4, men när alla andra skruvade upp tempot 500m kvar, så ville hon inte följa med längre.
Nu taggar jag närmast inför morgondagens provlopp! Då ska pappas varmblod Zandra C. för första gången gå snabbjobb under sadel, ska bli riktigt spännande att se hur det går!
Monté Comeback
I tisdags gjorde Philippe comeback i sadeln efter knäoperationen i november, man kan ju inte säga annat än att de slutade på bästa vis då han och Organdi d´or fullkomligt krossade konkurrenterna!
Han är helt otrolig den där mannen, har knappt suttit på en häst under 3månaders tid, sen kommer han tillbaka, rider ett lopp, och har sådär äckligt perfekt sits hela loppet....
Men lite mänsklig är han allt, idag hade han så mycket träningsvärk så att han knappt kunde gå, haha! 
Tur att jag och Anna håller koll åt honom nu när han inte kan gå.
Våran snygga tränings-tavla!
Idag ska Source ut och tävla igen, denna gång i Lille. Det är Tanguy som sitter upp i sulkyn då det är ett lärlingslopp. Den här gången får vi hoppas att det går lite bättre, sist Tanguy var ut med henne blev de diskade, då var det dock monté, och det är ju inte direkt hennes starka sida...
Fullt ös, medvetslös
Sen har jag gjort en hel massa annat också, bland annat varit på Prix d´Amerique, fick superbra plats vid staketet mitt framför mållinjen under loppet. Efter loppet togs Timoko fram till staketet, så då fick man klappa en stjärna! (Nu ska det förövrigt gå en dokumentär om Timoko på franska travkanalen Equidia, och i reklamfilmen om detta program så har de med ett klipp från prix d´amerique då jag klappar honom, hehe..)
Sen har jag även varit på den franska travgalan, Gala du Trot, och sett när alla storheter tagit emot pris! Nästan så att det tårades i ögonen då alla filmer med årets höjdpunkter för alla hästar, kuskar och ryttare visades.
Så... men andra ord, det är inte så konstigt att jag nästan glömt bort bloggen! Man blir ganska trött av att hålla igång så mycket, så när jag kommer hem så somnar man nästan i samma sekund som man landar på kudden, och ibland, hinner man inte ens så långt...
Prix de Cornulier
Så är årets upplaga av Prix de Cornulier avgjort! Det blev en enkel seger för en av förhands favoriterna, den franska hästen Quif du Villenueve, och han får därmed kliva in i historieboken som den första häst någonsin att segra i storloppet, första gången som han tävlar under sadel!
På förhand kallades dock loppet för ett "spanskt cafè" av franska journalister, dvs, det krävdes inte direkt en VIP-inbjudan för att komma med i loppet, utan alla som ville, kunde få komma och vara med för att njuta av kalaset. Man kan inte på något sätt säga att det var dåliga hästar anmälda i loppet, men däremot var det ovanligt många som debuterade under sadel i loppet, nämligen hela 9st om jag inte skriver helt vint och snett nu... lite tråkigt att den stora montéeliten inte kunde vara med och strida om de 350 000euro som delades ut till vinnaren, då de franska monté-toppen för tillfället antingen är skadade eller valacker (Loppet är endast öppet för ston och hingstar)
Svenskhoppet Yarrah Boko gick det däremot inte så bra för, även han gick för första gången under sadel, och inledde det hela med att orsaka en omstart efter att ha försökt vända och springa av banan i starten. När starten väl gick så blev det galopp, och svensken diskades. Men det var han verkligen inte ensam om, då hela 9st hästar diskades i loppet...
Arrivée définitive
| N° | Cheval | Jockey | Réd. km | |
| 1 | 6 | Quif de Villeneuve D4 | Y. Lebourgeois | 1'12''0 |
| 2 | 12 | Save The Quick D4 | E. Raffin | 1'12''2 |
| 3 | 14 | Private Love D4 | D. Thomain | 1'12''3 |
| 4 | 18 | Oyonnax D4 | P.-Ed. Mary | 1'12''5 |
| 5 | 4 | Tango Quick D4 | A. Barrier | 1'12''8 |
| 6 | 5 | Trotting Race D4 | Mlle N. Henry | 1'12''9 |
| 7 | 3 | Récia du Closet D4 | P.-Y. Verva | 1'13''8 |
| 8 | 17 | Prince de Montfort D4 | A. Wiels | 1'16''4 |
| 9 | 2 | Paladin Bleu D4 | M. Mottier | 1'17''4 |
| Dai | 1 | Royale du Perthois DA | J.-L. Cl. Dersoir | - |
| Dai | 7 | Robert Keeper DP | L. Mollard | - |
| Dai | 8 | Quéroan de Jay DP | Mlle A. Barthélémy | - |
| Dai | 9 | Yarrah Boko DA | R. Joly | - |
| Dai | 10 | Quilon du Châtelet DA | F. Nivard | - |
| Dai | 11 | Opale du Gaultier | Mlle E. Dessartre | - |
| Dai | 13 | Punchy D4 | J. Raffestin | - |
| Dai | 15 | Paris Haufor DP | D. Bonne | - |
| Dai | 16 | Rombaldi D4 | M. Abrivard | |
Besök av den bäste, hos den bästaste
Har varit dålig på att uppdatera de senaste dagarna då bästaste Amanda har varit och hälsat på i en vecka! Känner mig riktigt stolt i hjärtat över att hon faktiskt vågade sig på att rida Taekwando 500m (den första turen), och sedan hela 3varv på sandbanan (1000m lång), inte illa.
Sen har vi varit och gjort Paris osäkert, klappat på Eiffeltornet, beundrat både Triumpfbågen och Mona Lisa, åkt pariserhjulet och en väldigt massa röda turistbussar (De är inte byggda igår kan jag tala om... Rumpmassage och ljudeffekter ingår i priset, BRRRRRRRRRR), och sen har vi varit upp i ett av tornen i Notre Dame (Känt från Ringaren i Notre Dame) där vi såg de kända stenfigurerna samt njöt av av utsikten.
Glömnde nästan nämna att vi ätit lax-pasta också, frukost, lunch, middag, Mmmmmmmm..
Vilse i Paris.
Jag vet, de ser ur som jag håller på kissa på mig, haha! 
Tummen upp för de röda turistbussarna
Klappat Eiffeltornet
Vi tänkte egentligen gå upp i tornet, men det var sååååå lång kö.
Så vi försökte klättra istället. Gick sådär.
Uppe i Notre Dame
Hoppa hästen, hoppa!
Egentligen skulle jag kunna skriva en hel roman om dagen som gått, men då jag ska kliva upp kl. 04.00 imorgonbitti för att åka med Philippe till Belgien, så känner jag att jag inte orkar göra det ikväll.
Så lite kortfattat...
Idag har jag för ovanlighetens skull ridit normalt, och dessutom hoppat några språng! Detta med en av Philippes 4åringar (som varken kan eller vill trava..) så då fick han prova på vanlig ridning istället.
Rally Mus & Rally Bil
Jobbade ensam i stallet hela eftermiddagen idag, känns som att det är flera tusen mer saker att göra då man är ensam! Så nu är jag jättetrött...
Har i alla fall hunnit med att rida två pass idag, ett med Quibus, som stressade som jag vet inte vad, som vanligt... och så Minnie Mouse! Philippes nya stjärnskott, en treåring som är lika bred som hon är hög, har en golmopp till pannlugg, 3cm mellan öronen, och är skelögd. Hur söt som helst, och dessutom verkar hon funka riktigt bra under sadel! Massa gaaaas.
Jag övningskört lite med Philippe också. Gick super bortsett från att jag glömde lätta på gasen varje gång jag växlade, så det lät som jag körde racer-bil på riktigt, VROOOOM!! Philippe körde med sitt vanliga "What you do now!??" och jag skrattade så jag knappt såg vägen, hehe...
Sen får jag se vad som händer imorgon, troligtvis så åker jag med Philippe till Belgien för att köra igenom hans hästar som han har där, kul!
Philippes stall i Belgien
Här används de kilometerlånga åkrarna till träning av hästarna
